Aktuellt:

Nya Debit/Kredit-betalkorten innebär nya kostnader för handlarna

I november planeras nya betalkort tas i bruk inom EU. De nya korten har inte längre den inhemska bankfunktionen kvar utan ersätts av en sk. Debit-funktion. Detta dels för att bankerna inte ser lönsamhet i att längre erbjuda denna möjlighet till betalning, men även för att EU stter stopp för nuvarande nationella lösningar. Även debit-funktionen kommer i framtiden att skötas av kreditlagen, eller av något konkurrerande företag mot avgift, enligt liknande modell som idag tas ut av handlarna på kreditkortsköp, möjligen dock lite lägre avgift.

Bankerna försvarar avgifterna med att ökad kortanvändning gjort att kostnaderna för kontanthantering, felaffärer och rånrisk minskat allt mer i affärerna och därför kommer inte denna avgift att märkas utan att den tjänas in på annat håll. Dessa avgifter skall ersätta de kostnader som bankerna har för att upprätthålla system och funktionalitet.

För handlarna innebär det att alla som vill kunna ta emot de nya korten med chip måste ha en kortläsare. De som redan har en sådan behöver försäkra sig om att den är uppdaterad med senaste programvara. För torghandel och liknande tillfällig handel befarar man att det kan innebära en tillbakagång till kontanter, förutsatt att man inte lyckas hitta en kostnadseffektiv och smidig lösning med billiga mobila kortläsare. Handlarna kan även få vänta flera dagar innan pengarna kommer in på kontot även om de dras från kunden direkt.

Andra företag än banker skall kunna erbjuda denna debit-tjänst i framtiden och EU:s förhoppning är att konkurrensen göra att avgifterna hålls låga. Företagens eller branchens "riskprofil" kommer också att kunna avgöra vilken avgift som slutligen sätts per transaktion. D.v.s en juvelare kan få högre avgift än en klädaffär. I vilken mån våra små Åländska företag alls kommer att kunna förhandla till sig förmånligare villkor och därmed påverka dessa nya avgifter är synnerligen oklart.

Tidigare har bankerna i Finland kunnat ta ut dessa kostnader via avgifter inom bl.a. kontanthanteringen, vilket istället har subventionerat de inhemska betalningarna via kort. Vartefter att marginalerna har minskat inom kontanthanteringen och konkkurensen ökat, så menar man att man behöver få kostnadstäckning från annat håll. 

Mer information kan fås via de Åländska bankerna.
(Källa: Information från bl.a. ÅAB, Andelsbanken)

// Johan L